Därför borde SVT satsa mer på ”Svenska nyheter”
Mediemyndighetens rapport Mediekonsumtion 2024 sägs visa att nyhetskonsumtionen i Sverige fortsatt är på vad som beskrivs som ”en hög nivå”.
Föga förvånande finns fortsatt en skillnad mellan ungas och äldres konsumtion av medier, men denna minskar, då fler och fler i de äldre åldersgrupperna går från print till digitalt och från broadcast till streaming.
Mediemyndigheten – pass på, onödigt vetande på gång: i januari slogs Statens medieråd ihop med Myndigheten för press, radio och tv ihop och blev Mediemyndigheten – skriver vidare att SVT, TV4, Sveriges Radio och myndigheters webbplatser och appar har störst förtroende hos unga.
Också: ”Information och nyheter som inhämtas via sociala medier och från youtubers/influencers har mycket låga förtroendesiffror.”
Mediemyndigheten konstaterar: ”Det är som mest 11 procent som litar helt eller ganska mycket på nyheter och information på sociala medier (13–16-åringarna) och 15 procent som litar helt eller ganska mycket på youtubers/influencers (9–12-åringarna).”
– Vi kan se att unga har en hög mediekonsumtion och att nästan alla har tillgång till en egen mobil som de använder dagligen. Vi ser även ett ökat användande av Tiktok för att ta del av nyheter trots att de litar mer på traditionella medier, sade Tove de Vries, utredare vid Mediemyndigheten och redaktör för rapporten, i ett pressmeddelande.
”Svenska nyheter” hade premiär våren 2018 med Jesper Rönndahl som programledare. Han fortsatte i tre säsonger. Säsong fyra till tio hade Kristoffer Appelquist hand om programledarskapet. Nu, sedan säsong 11, är det Messiah Hallberg som håller i taktpinnen.
Förra veckan var det 644 000 som tittade på ”Svenska nyheter” i SVT enligt MMS. Veckan dessförinnan 682 000. Bra så. Det är ungefär där ett program med start 22.00 på fredagarna bör landa. Däremot gör det ont i själen att fler väljer ”Carina Bergfeldt” före ”Svenska nyheter” på SVT Play.
Låt oss generalisera: Att se ”Agenda” är då och då som att titta på wrestling. Tittaren måste acceptera kontexten och dess mekanismer för att programmet ska få ett värde. Trots att vi vet att så inte är fallet, kan tv-upplevelsen liknas vid att titta på fiktion, då programmakarna tycks inbilla sig att det måste finns en viss sorts dramaturgi även i sådant som rör verkligheten. De politiker, myndighetspersoner och experter som medverkar är lika goda kålsupare.
För att generalisera än mer och jag är väl medveten om att det här inte stämmer: Emellanåt kan de som jobbar med tv-nyheter liknas vid oseriösa personer som arbetar med sådant som är väldigt seriöst. Klart är i alla fall att de många gånger tycks oförmögna att se det absurda i vissa av de situationer som de rapporterar om.
Vänd på steken: Redaktionen bakom ”Svenska nyheter” är seriösa och kunniga personer som gör ”oseriös” tv. Just därför lär sig tittaren mer om en nyhetshändelse av ”Svenska nyheter” än av politikernas floskler och tv-nyheternas kontraster; antingen försiktigt tassande eller tröttsamt tuffa frågor.
Efter att Mediemyndigheten publicerat sin rapport sade myndighetens analytiker Yvonne Andersson bland annat:
– Vi måste fortsätta jobba med medie- och informationskunnighet. Det är den viktigaste nyckeln. Så att barn kan skilja på vad som är tillförlitliga nyhetskällor.
Den fjortonde omgången av ”Svenska nyheter” ska nu avslutas. Precis som jag gör borde även Mediemyndigheten hoppas på flera nya säsonger av programmet.
