Maja Hjort, 18, och hennes klass slet för att få ihop 62 000 kronor till gymnasieresan till Köpenhamn.
Men nu har företaget gått i konkurs och klassen blir utan pengar.
– Vi känner oss lurade, säger Maja. Det var under hem- och villamässan Bomässan som Maja och klasskompisarna på försäljnings- och serviceprogrammet på De la Gardie-gymnasiet i Lidköping jobbade under en hel vecka förra året.
Pengarna skulle gå till en efterlängtad studieresa i Köpenhamn innan de tog studenten.
Maja berättar att de jobbade kvällar och helger med att bygga upp montrar, städa, leka med barn i lekland och svara på frågor från besökare.
Jobbet var ett samarbete som skolan hjälpte till att ordna.
– Min skola skickade sedan en faktura som då skulle bli vår lön för att åka i väg på den här studieresan, säger Maja Hjort.
Men fakturan betalades aldrig.
”Hamnade i chock”
Under förra veckan kallade rektorn in klassen på ett möte för att berätta att företaget bakom Bomässa hade gått i konkurs och att skolan inte kunde ersätta summan.
– Vi hamnade i chock. Vi trodde inte ens att det var sant. Det känns så tråkigt, säger Maja Hjort, som också berättat om det för P4 Skaraborg.
Därför fick resan till Danmark ställas in.
– Alltså det är svårt att beskriva hur besvikna och ledsna vi är. Vi la ju ner så mycket tid på det här. Vi bortprioriterade våra privata intressen, vår fritidsaktivitet och våra privata jobb för det här jobbet. Så det är jättetråkigt, säger Maja.
Rektorn: ”Olyckligt”
Lärarna hade vetat om den uteblivna fakturabetalningen sedan i augusti och hade försökt att hitta en lösning – men förgäves.
– Givetvis är det olyckligt för eleverna som gjort en stor arbetsinsats och inte får ersättning för detta, säger rektor Magnus Thilén i en kommentar till Expressen.
Gällande skolans samarbete med mässan svarar han:
– Elever hade tidigare samarbetat med företaget och det var därför inga tveksamheter. Skolan litade på att företaget hade god koll på både sin verksamhet och sin ekonomi, och utgick från att samarbetet skulle fungera lika bra som tidigare år.
Maja och klasskompisarna reagerade på att de fick reda på det så pass sent.
– Den här fakturan låg ju bara ett år utan att bli betald. Vi hade gärna vetat om det med en gång att den inte hade blivit betald. Då hade vi försökt få in pengarna på något annat sätt, säger hon.
