Scenerna från Georgien är ett eko från Ukraina

Det är tungt att vara granne till Ryssland.

Ukraina vet allt om det.

Georgierna fruktar att sugas in av samma mörka krafter. Demonstranterna har viftat med EU-flaggan i Georgiens huvudstad Tbilisi de senaste veckorna. Tårgasen har tidvis legat tung. En del har blivit blodigt misshandlade av polisen.

Det är scener vi sett förr. Ukrainarna bar också på EU-flaggor vid de stora protesterna där 2013/2014.

I bägge fallen utlöstes demonstrationerna av att landets ledare bestämt sig för att vända sig bort från EU. I Georgien var det premiärminister Irakli Kobachidze som i slutet av november meddelade att Georgiens förhandlingar om EU-medlemskap skulle frysas i fyra år.

Den första veckan blev våldsam. Kravallpolisen plockade ut enskilda demonstranter och slog dem blodiga. Oppositionspolitiker greps.

Polisen har därefter bytt taktik och mer hållit sig i bakgrunden medan protesterna fortsatt. Det var polisens övervåld i Kiev som gav bränsle till protesterna där, så kanske de dragit läxor av det.

Protesterna fortsatte hur som helst i allra högsta grad i helgen när det ryssvänliga styrande partiet Georgisk dröm valde den förre fotbollsspelaren Micheil Kavelasjvili (spelade tidigare för Manchester City) till landets nya president med röstsiffrorna 224 mot 1. Det är röstsiffror som mer hör hemma i gamla Sovjetunionen. Inte i en demokrati. Oppositionen bojkottade.

Georgisk dröm har styrt Georgien i tolv år och vann även det senaste valet i oktober. Med hjälp av valfusk och påtryckningar, hävdar oppositionen.

Valet utlöste dock inga större protester. Det var EU-beskedet som blev droppen och bara det senaste exemplet – menar de som protesterar – på hur Georgien driver mot Ryssland.

Georgien införde exempelvis tidigare i år en lag som säger att organisationer och medieföretag som finansieras till mer än 20 procent av utländska pengar måste registrera sig som ”utländska agenter”. 

Georgien har också under hösten förbjudit samkönade äktenskap och kriminaliserat ”propaganda” för homosexualitet. Bägge lagarna har sina förebilder i Vladimir Putins Ryssland.

Putin uttalade sig mycket riktigt också positivt kring beslutet att frysa EU-förhandlingarna. Georgisk dröm grundades av Georgiens rikaste man, Bidzina Ivanisjvili, som själv skapade sin förmögenhet i Ryssland och har starka intressen där.

Det är en viktig förklaring, menar oppositionen, till varför Ivansijvili – som anses ha den verkliga makten –vill närma sig Ryssland och vända ryggen till väst.

Ivanisjvili och Georgisk dröm varnade inför valet att Georgien riskerar möta samma blodiga öde som Ukraina om oppositionen får sin vilja fram. Ett budskap som gick hem hos en del.

Georgien har redan varit i ett kortvarigt krig med Ryssland 2008. Ryssland ockuperar också i praktiken cirka 20 procent av landet i de två utbrytarrepublikerna, Abchazien och Sydossetien.

Så vad blir fortsättningen? Protesterna fortsätter men ett problem är att oppositionen saknar en given ledarfigur att samlas kring.

Den närmaste som finns är landets nuvarande president, den 72-åriga Salome Zourabisjvili. Hennes makt som president är dock mest ceremoniell.