Ta bort ”kvinna” och ersätt det med orden ”den som är gravid” – så vill en regeringsutredning modernisera språkbruket i abortlagen.
Men förslaget väcker stor ilska i partier från vänster till höger.
– Det är ett fruktansvärt bakslag för alla kvinnor, säger Annika Strandhäll (S). Nyligen tog sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) emot slutbetänkandet i utredningen om att förändra abortlagstiftningen.
Utredaren Inga-Maj Andersson vill att rätten till abort till utgången av vecka 18 ska vara tydlig i lagen. Dessutom att det ska gå att välja att göra medicinsk abort i hemmet i stället för inom sjukvården och att aborter ska tillhandahållas skyndsamt.
Även män kan bli gravida
Samtidigt föreslår utredaren ett modernare språkbruk i abortlagen – och det är den frågan som nu vållar heta känslor. Framför allt är det tanken om att ersätta ordet kvinna med ”den som är gravid” som skapat debatt.
”När abortlagen skrevs var det endast kvinnor som hade möjlighet att bli gravida och de enda som hade möjlighet att kräva att en abort skulle utföras. I dag ser situationen annorlunda ut då även personer som har juridiskt kön man, kan bli gravida och behöver därför ha möjligheten att få göra abort.” förklarar man den önskade förändringen i utredningen.
Kravet på sterilisering för den som byter juridiskt kön togs bort 2013.
En rad politiska företrädare har reagerat starkt på förslaget, vilket SR Ekot var först att berätta.
Ex-ministern Annika Strandhäll är starkt emot att stryka ordet kvinna. Hon är ordförande för S-kvinnor och stod tidigare på motsatt sida som sitt parti i striden om att ändra lagen om juridiskt kön. Den kampen gick hon förlorande ur.
– Att byta ut ordet kvinna är inte bara exkluderande, det är också ett sätt att osynliggöra kvinnors frihetskamp som lett fram till den lagstiftning som vi har i dag, säger Strandhäll till Expressen, och tillägger:
– Danmark visar att det går att göra abortlagstiftningen mer inkluderande utan att exkludera kvinnor som grupp. Där återinförs ordet kvinna i den danska abortlagen efter att det togs bort 2013.
Även hennes partikamrat Margot Wallström (S), tidigare utrikesminister och EU-kommissionär, är kritisk.
– Osedvanligt dumt, säger hon.
Enligt Wallström är det bättre att inkludera exempelvis transpersoner genom att lägga till en tydlig förklaring i lagtexten, än att ta bort ordet kvinna. Till exempel genom att slå fast att även personer med ett manligt juridiskt kön, som fötts som kvinnor, ska ha rätt att göra abort.
”Det mest grundläggande”
Också inom Liberalerna finns det kritik.
– Det är ett problem när vi avkönar kvinnor från lagstiftning men även i samhällsdebatten, säger Camilla Mårtensen, L:s jämställdhetspolitiska talesperson, till Ekot.
Sverigedemokraternas Linda Lindberg tycker att den debatt som nu förs överhuvudtaget inte borde finnas.
– Biologiskt sett är det kvinnor som blir gravida och som föder barn. Det här är något vi inte borde gå in och peta i tycker vi.
Enligt Lindberg kommer SD inte att acceptera den föreslagna förändringen, och hon räknar med att det blir en diskussion inom Tidöpartierna.
– Med det här förslaget villar vi in oss helt i onödan. Vi behöver ha kvar definitionen man och kvinna i det svenska samhället. Sedan har jag full respekt för människor som känner sig som något annat än det kön man är född i, men i sammanhanget är det mest grundläggande att det är kvinnor som föder barn.
Även Susannah Sjöberg, generalsekreterare för Sveriges kvinnoorganisationer, finns bland dem som kritiserat förslaget.
– Det här är en del av en större trend som vi från kvinnorörelsen i många år har varnat för, att ordet kvinna tas bort ur lagstiftning, policydokument, myndighetsspråk och ersätts med könsneutrala begrepp som livmoderbärare, menstruerare och personer, sa hon till Studio ett i måndags.
